Jag är en äventyrare!

En gång för oändligt länge sen var jag en yngling. Full av acne men tom på självförtroende. Blind Guardian t-shirt och en tunn page-frisyr som jag innerligt hoppades skulle bli axellångt. En skör varelse mellan barndomens trygghet och vuxenlandets umbäranden. Som Gollum i sin grotta. Det finns knappt några bilder från denna tid då jag konsekvent undvek kameror. Ville inte se mig själv och mina finnar på bild. Vågade inte gå på disco och fester. Självhjälpsböcker och helande meditation fanns ännu inte i min värld.

 

Rollspel med vännerna var räddningen. I timtal satt vi tillsammans och fantiserade oss bort till andra världar, så långt bort från vår egen. Till tonerna av instrumental musik i mitt pojkrum, drickandes pressokaffe med en skugga mjölk och en försynt prilla Ettan lös under läppen. Så länge sen nu att jag ibland får leta i minnet för att komma ihåg, men jag minns det med värme. Fantastiska vänner. Jag minns det också som en lång väntan. En väntan på att komma ut. Dra upp rullgardinen, och se världen utanför.

 

Men åter till rollspelet. Jag var en Äventyrare, med långt ljust hår, mantel och ett bredsvärd vid min sida. Jag jagade drakar, räddade vänner ur den Ondes grepp, upptäckte nya samhällen på andra sidan havet. ”Winter is coming” kände jag till långt innan det blev hipster. Förstås blev jag kysst av kvinnor vackra som i en dröm. Och ja det var ju en dröm alltihop. Skapad i vårt kollektiv. Ett brödraskap där i rummet.

 

Men framförallt var jag den som ledde spelet, jag var Spelledare. Min fantasi visste inga gränser när jag lät kreativiteten flöda fritt. Mångbottnade karaktärer, kluriga intriger och de mest magiska världar flödade fram ur mitt sinne. Flow. Allt det där jag ville uttrycka som fanns inom mig fick komma ut.

 

Men tidens hjul vrider sig som bekant, och undan för undan drog jag upp rullgardinen och vågade mig ut. Försiktigt och i etapper vädrade och smakade jag på livet utanför. Jag träffade mångbottande karaktärer, fick uppleva kluriga intriger och fick upptäcka de mest magiska världar på riktigt.

 

Saker och ting sker sällan över en natt, finnarna torkade sakteliga ut och har nu ersatts av livets rynkor. Jag har bytt celler, skinn och päls oräkneliga gånger sedan dess. Jag ser mig i spegeln och känner tacksamhet. För allt jag fått uppleva hemma och i jordens alla hörn. Nya Zeelands djupa skogar, öknen utanför Las Vegas och sorlet från 20 miljoner människor i Guangzhou. Ja, jag har till och med fått sitta till bords med en riktig prinsessa för en kväll.  Jag hoppas innerligt på fler stigar att vandra och äventyr att upptäcka. Manteln och svärdet är utbytt mot våtdräkt, Garmin och GoPro. Men i djupet av mitt hjärta är jag fortfarande en Äventyrare. Kan inte tänka mig något jag hellre gör i livet.

Peace and love

// Joey

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Follow by Email
Instagram